Skadeståndsrätt

Skadeståndsrätt är regler kring under vilka förutsättningar en ekonomisk ersättning för en skada, ett skadestånd, ska betalas ut, och hur stor denna ersättning ska vara.

I lagen regleras rätten till skadestånd dels skadeståndets storlek.

Skadeståndsrätten rör vanligtvis förhållanden där en person, den skadegörande parten, genom sitt handlande har orsakat en skada på en annan persons, den skadelidande partens, egendom, och dessa parter inte befinner sig i ett avtalsförhållande. Detta kallas för utomobligatoriskt skadestånd då parterna inte har några tidigare avtalsförpliktelser, obligationer, till varandra.

Självfallet kan det uppstå skador även inom ramen för ett avtalsförhållande. Då anväder man använder man regler i avtalet för att avgöra om skadeståndsskyldighet föreligger så kallat, inomobligatoriskt skadestånd. Inomobigatioriska skadestånd behandlas som en del av avtalsrätten.

Frågor som skall avgöras inom skadeståndsrätten är b.la. vilken ansvarstyp som ska gälla för det aktuella handlandet och skadan, vilket orsakssamband som måste föreligga mellan handlingen och skadan, adekvat kausalitet, och hur skadan ska beräknas rent ekonomiskt.

Skadeståndsrätten räknas som en del av obligationsrätten då det uppstår ett rättsförhållande mellan den skadegörande och den skadelidande genom hävdande av ett skadeståndsanspråk.

Huvudregeln anges i 2 kap. 1§ skadeståndslagen ”den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan”.

Vill du veta mer om vad som gäller i ditt specifika ärende så tveka inte att höra av dig!

jur. kand. Malin Wikström